Lite sköna bilder
maj 8, 2008Sitter och försöker muntra upp mig med lite gamla DIF-bilder. Tiden då det var tjo och tjim och härliga Djurgårn känns just nu väldigt långt borta. Galleriet på Apornas Planet kan rekomenderas, riktigt bra!
Sitter och försöker muntra upp mig med lite gamla DIF-bilder. Tiden då det var tjo och tjim och härliga Djurgårn känns just nu väldigt långt borta. Galleriet på Apornas Planet kan rekomenderas, riktigt bra!
En del utvecklas senare än andra! Daniel Nannskog är nu Norges bästa import genom tiderna!!!
Här är en gammal artikel från dif.se för er som inte minns när han blev klar för oss 97.
Något för er som glömt var DIF låg under nittiotalet att begrunda:
På mötet fick spelarna veta att truppen kommer att bestå av två målvakter och sexton utespelare. Det är också aktuellt att köpa några spelare för att stärka laget nu när Kaj Eskelinen och Johan Andersson skrivit på för Hammarby.
- Någon förstärkning kan vi behöva. Det blir en tuff division ett-serie med Degerfors, Västerås, Umeå och Brage som tydligen hårdsatsar. Men jag tror det passar oss rätt bra om det blir en jämnare serie i stället för som det här året då det bara handlade om oss och Hammarby, tror Nannskog.
GAIS-debaclet är glömt nu och djurgårdsfamiljen blickar framåt mot torsdagskvällen och Matchen med stort M. AIK - Djurgården. Det blir fan inte större, jag får rysningar bara av att läsa lagen efter varandra.
Jag har insett ett sak om mig själv som jag verkar vara ganska ensam om, både bland djurgårdspolarna nära mig och i familjen i helhet: jag gillar derbyna mot AIK. Ja, jag njöt enormt när de åkte ur och ja, jag vill helst att de ska förintas för gott, men, nog fan skulle jag sakna Matcherna.
När de kommer spelas är det absolut första jag kollar när spelprogrammet kommer, inte premiärmotståndet eller antalet bortamatcher på helgerna e.dyl. Alltid: När är Matchen?
Sen går jag runt och maler datumet i huvudet, varv efter varv, detta med en längtan, inte med grov ångest och önskan att bara få det överstökat som de flesta andra. Det har inget att göra med att jag tror att vi ska vinna i någon större utsträckning än alla andra. Jag är sällan optimist när det är dags för Matchen (förmodligen en skada från barndomens 90-tal…). Jag är precis lika ofokuserad på övriga livet som alla andra veckan innan.
Det är bara att “nu jävlar-känslorna” fullständigt tar över hjärnan jämfört med de negativa känslorna. Jag längtar tills jag är i fiendeland, på södra, vrålandes allt vad jag har. Jag vill ha Matchen nu!
Kom i tid, sjung för Djurgårn! Krossa gnaget!